mhats

Jag kanske måste förklara lite hur jag ser på Sverige och vad mina ståndpunkter är.

Tycker själv att jag är jag är en så kallad social libral person då jag anser och tror på individens egen roll i att bestämma sin framtid. Hur kan det fungera? Tror att alla individer i Sverige vill göra rätt för sig och kunna försörja sig själva. Givetvis kommer vi komma i den situationen att en del av oss inte kan eller kommer kunna klara sin försörjning själva, då anser jag att det är vi andras förbannande skyldighet att hjälpa till. Fast måste vi verkligen ha en massa byråkrater som stjäl våra skattepengar för att göra denna uppgift ? ( Läs arbetsförnedringen). Alla individer har samma rättigheter och givetvis skyldigheter i ett väl fungerande samhälle. Tror alltså på individen fast ibland så måste även individen gå samman i ett kollektiv för att höras (fackföreningar), dessa kommer att bli mycket mer viktigare i framtiden. Så sköt dig själv och skit i andra mentaliteten kommer bli svårare att leva med.

Det är en stor skillnad att tro på individens förmåga än att bara bry sig om sig själv. För att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas kommer det fria ordet och fri åsikt vara av största betydelse, vi tar det som en självklarhet viket det tyvärr inte är (hatmail och hotelser), Detta kan lätt bli en statlig sysselsättning.

Är en 55+ :are som är gift och har två vuxna döttrar. tyvärr, vilket jag tror är typiskt för min åldersgrupp så försummade man barnens uppväxt genom att "göra" karriär. Visst detta betydde att frugan kunde jobba halvtid.

Helgerna gick åt att kompensera frånvaron under veckan, så man var farsan som alltid ställde upp med skjuts till matcher och cuper. Tror ändå att vi lyckats bra med våra barn då det hittills gått bra för dem. Man kanske glömde bort att kompensera frugan mer på den tiden, så det är något man får göra idag. tyvärr så har gummans krav ökat med åldern (slipper tvättmaskinen än så länge). Egentligen kanske det är frugan som lyckats med uppfostran då jag likt en stenåldermänniska var ute på jakt (lurade kunder). Är man avundsjuk på alla pappor som tar pappa ledigt idag? Självklart är man det! 

Idag pendlar jag mellan två städer för att bidraga till vår BNP, kan ibland kännas jobbigt fast man kommer hem varje kväll. Vad jag jobbar med är totalt ointressant då arbete/jobb är något som vi är tvungna till i dagens samhälle. Tidigare arbeten har varit resande, chef eller som man kallar det idag coach. Har även varit entreprenör (läs egen firma ). Så visst har man haft titlar i livet. Lyckligare med dem? Tyvärr är det inget som man kan leva på samt att bakom titeln är man samma person, vilken många har svårt att förstå i dagens samhälle. På önskelistan är ett jobb på hemma plan så man slipper att pendla, då jag inte är någon fanatiker av kollektiv trafiken. Trivs bäst bakom ratten det kan vara en sjukdom sedan min tid som resande. Undrar om man kan sjukskriva sig för det under 2014?

Det man kan sakna från förr är kanske "glöden" till arbetet, då det känns som om man givetvis har kvar lusten till att bidraga, men ögonen lyser inte lika mycket vid ordet omorganisation. Det kan bero på att man hört detta ord förmycket i Sverige från 80-talet och framåt, de enda ord som kanske slår det är besparing och effektivitet.   

Har varit i situationen att vara mellan två jobb. Så jag vet hur det känns. Samtidigt var det så här i backspegelen en ganska skön tid utan en massa tider att passa. förstår att en del långtidsarbetslösa har lärt sig att komma in i de rutiner som man får.. Förstår inte varför man jagar 60+ med att söka jobb då det tydligen finns en stor arbetslöshet hos våra ungdomar, se till att få ut dem i arbetslivet. Jobben kommer nog inte bli fler utan vi kanske får dela på dem som finns. 

Uppväxt under den svart vita tidsepoken då det endast fanns statlig radio tv som såg till vad invånarna skulle få för information, Tror inte man blev mer skadad av det än av all reklam idag. Allt detta med media fanns inte, så det var att skaffa brevvänner om man skulle komma i kontakt med personer utanför sin vänkrets. givetvis fanns telefon med jack i väggen skulle man kunna gå och prata gällde förlängnings sladdar. Fast mina föräldrar såg på stumfilm vilket vi slapp.

Mina intressen är främst familjen och fritidshuset som man kanske märkt i bloggen. 

Så jag är en typisk "medelsvensson" radhus, fritidshus bil ingen Volvo där går gränsen och katt istället för vovve, slipper gå med den då det regnar och snöar. Fast allt detta går inte att ta med sig till himmelen när man blir kallad dit.

Framtid? En vision/dröm är att kunna njuta av den svenska sommaren och sedan flytta till södra Spanien eller Kanarieöarna under vår is-tids period. Varför inte Thailand? Anser att pengarna ska stanna i Europa för att hjälpa till med arbetssituationen där. Tror på vår ungdom i Europa!

Fast egentligen är det viktigaste att man får behålla hälsan och kan njuta av livet som pensionär.

Hoppas givetvis på lite barnbarn med, fast det verkar dröja.

Dags för kaffe !